Alla inlägg under december 2012

Av Robert Magnusson - 15 december 2012 15:44

Yeees då äre snart dax, för lilla mig att få njuta av livet och ha kul. Idag om ca två timmar ska jag ner på gymmet och träffa massa härliga människor som har samma intresse som mig, dvs styrketräning. Redan nu känner jag ett lyckorus surra i kroppen, kan iofs vara bärsen oxå haha


Ska bli förbannat trevligt iaf, har inte varit ute på evigheter, och jag menar evigheter. Jag dricker kanske 2 gånger per år om ens det....så ikväll blir jag "farlig" lmao


Livet är för på tok för kort för att vara ledsen, bitter och nere......Live, laugh and love....respect!


Nu måste jag hitta nått att ha på mig, för jag kan ju inte komma bara med 2 tomtemössor ;)


Bjuder på en bild med...

 

Av Robert Magnusson - 10 december 2012 15:56

Alltså vad är det frågan om??
Läser lite här och där om separationer och skilsmässor, vart fan är dagens samhälle på väg?
Har folk glömt bort att förhållanden inte går av sig själv, att det krävs näring för att hålla kärleken i blom?
Tänk om folk kunde lära sig att se problemet från båda håll, och inte bara sitt eget. Jag lovar er att även om er partner verkar vara en helt annan människa, så är han/hon fortfarande samma person. Det är bara som så att han/hon har blivit som han/hon är för att du gör inte idag gör något du gjorde förut.
I början av förhållandena tänker vi sällan på HUR/VAD vi ska göra för att få vår partner att må bra, utan det går av bara farten. Männen hjälper gärna till i hemmet och att lösa problem, och när han gör det blir hans tjej väldigt glad och visar uppskattning.

Tjejen ber gärna mannen om hjälp med saker hon känner att han vill slippa eller inte har tid med, för att hon vet att mannen alltid svarar ja och att han mår bra av att få lösa hennes problem.

Men med tiden glöms detta bort och tjejerna ska göra allt själv, detta gör att mannen känner att tjejen inte har några problem och därför kan han koncentrera sig på sitt eget välbefinnande. Sitta i soffan och kolla på tv, läsa kvällstidningen eller så, och när han gör det upplever hon att HAN skiter i HENNE och hennes behov.


Jag tror att mycket har att göra med att vi ska vara så jävla jämställda idag, kvinnorna ska bevisa att dom visst klarar av männens yrken och roller. 
Titta hur det såg ut på 30-40 talet, då männens syn på kvinnor var "snedvridna" enl många idag. Hon skulle vara hemma och ta hand om hus, barn och ha maten klart tills mannen kom hem från jobbet. Han stod ju för hushållsförsörjningen, visst det låter illa, men egentligen var det så illa? 
Jag menar, på den tiden var folk tillsammans i 50-60 år, idag är vi nere på skrämmande siffror som jag inte ens vill tänka på.


Faktum är att kvinnor och män är olika bygd, och ska inte klara av samma saker. Så har det alltid varit, varför försöka ändra på det? Att kvinnor ska ha samma löner som män om det har samma yrke är en sak.


Jaja....jag är själv en av dom som blivit drabbad av skilsmässa och separation. Men jag kommer aldrig att vara en av dom som tar den enkla vägen och "kastar in handduken" istället för att kämpa för kärleken och vara glad för det man har, och inte fokusera på vad man har förlorat. Tänk er en pyramid, ni står på varsin sida, då är det OMÖJLIGT att se BÅDAS sanning/verklighet. Men om ni istället skulle ställa er som tredje person på TOPPEN av pyramiden så ser ni HELA sanningen.


Det var det :D

Av Robert Magnusson - 9 december 2012 16:18

Idag är det söndag och en väldigt tråkig och jobbig sådan, för att mina älskade flickor åkte hem till sin mamma idag :(

Har provat att ha dom tor-sön nu som test bara, känns som att jag knappt hinner mysa med dom och njuta av tiden tillsammans med dom innan dom ska till sin mamma. Även om jag får träffa dom hemma hos henne när jag vill :D


Jag har ju legat förkyld en vecka nu eller så och inte kunnat träna, det går inte att beskriva hur sjukt mycket sämre jag mått psykiskt pga detta. Men så i morse när jag vaknade så var mitt halsont borta och då fanns det ingenting som skulle få hålla mig borta från gymmet. Så när tjejerna  blev hämtade och jag kände hur tungt och jobbigt det blev, var det bara att packa ryggsäcken och göra sig i ordning.


När jag väl kommit ut genom dörren och hörde knarret under fötterna, kände jag åter hur endorfinerna kickade igång. Plötsligt mådde jag bra och jag var åter redo att ta mig ann världen, det är magiskt vad denna träning får mig att må bra. Jag är så oerhört glad och tacksam för att för att jag hittat något som får mig att må bra, det blir så mycket enklare för mig att handtera skilsmässan.


Som grädden på moset fick jag några minuter med Frida, hon är en så trevlig tjej så det är sjukt. Glad att jag träffat henne, hon har stor del i mitt välmående.

Väntade även på att Martin skulle komma ner, men han blev sen tydligen.


Sjukt skönt var det att få träna, men det är overkligt vad man tappar på en vecka. Jag hade tänkt att ta PB i bänkpress idag och tänkte lägga på 130 kg, men någonting fick mig att lägga på 120 "bara". Kan säga som så att det var jävla tur att en kille passade mig, för det gick sakta att få upp stången men jävligt fort ner :D

Visst jag är ju fortfarande jävligt förkyld...och det gör väl sitt. Men senast söndag ska dessa 120 kg upp.


I morgon kommer jag oxå att gå ner och träna, blir antingen triceps & rygg eller ben.

 

Av Robert Magnusson - 6 december 2012 13:39

Idag är det torsdag och mina älskade barn kom hem till mig i morse, så underbart skönt att få ha dom man älskar omkring sig.....tyvärr saknas fortfarande en person :(

Men visst livet går vidare, jag överlever denna motgång också. Men det blir extrem tomt nu när jag inte har någon att mysa med i soffan eller att sova bredvid.


Tror att jag ska låta flickorna få vara hemma från dagis i morgon också, så sällan vi får riktigt med kvalitetstid.

Får leka, pyssla och mya.....carpe diem va....vet aldrig hur mycket tid vi får i denna värld.


Hur blir med träningen nu då när jag åkte på denna förkylning, jao, jag hade tänkt träna i helgen men jag tror inte det är så bra ide ändå. Får se om läkarn ringer mig idag eller inte, gör han inte det så var proverna normala, dvs bara en förkylning. Hoppas naturligtvis på en förkylning, vill verkligen inte börja äta kortison igen och få de starka cellgifterna.


Nåja satsar på att vara tillbaka i gymmet på sön el måndag. Nu ska jag fortsätta njuta av tillvaron med älskade skitungarna =)


Ha det så bra alla, kul att fler o fler tar sig tid att kommentera.

Av Robert Magnusson - 4 december 2012 17:45

Japp så äre, ryggläge idag. Jävla skit att inte kunna träna, det enda som idag får mig att må bra (nästan).

Får åka upp till sjukhuset i morgon och ta mina rutinprover för att se så att det inte är ett skov jag har fått, så jävla dryg sjukdom denna Wegeners är. Svårt att säga om man är förkyld eller ej......


Det är ju inte direkt lättare att tänka på annat än min fru och vår eventuella skilsmässa nu när jag bara ligger hemma och inte orkar göra något. Men jag är van massor av prov så det är bara att bita ihop.

Makalöst kan jag säga hur mycket jag har utvecklats som person sedan jag började med träningen, jag har så mycket bättre självförtrående så det är sjukt.

Det är en jävla resa jag har gjort men det är lååååångt kvar, men jag ser så sjukt mycket fram emot att komma till mitt slutmål.....om jag någonsin hittar ett slutmål =)


Har inte hört ett enda ljud av någon form av min fru idag, och normal skulle jag ha haft det jätte jobbigt, men so far so good. Jag kämpar vidare och använder mina lärdomar från tidigare skeden i mitt liv.


Tur att man iaf har "Vänner" som vän nu när man är dålig, synd jag är inne på sista säsongen nu bara, men det är klart finns ju oändligt antal serier att följa om man vill =)


Nu ska jag fortsätta mitt kurrerande, för den 12:e ska bara vara frisk....då ska jag ut på julfest med gymmet. Ser sjukt mycket fram emot det, har inte gjort något sådant på jaaa? ja lovar väldigt väldigt många år.


Ciao alles!

Av Robert Magnusson - 3 december 2012 14:11

Men en ny dörr öppnas sägs det ju, och vi får väl se vart den dörren leder när jag väl hittar den :D


Vaknade 5.30 idag och kände mig pigg, kändes som att allting bara var precis som vanligt. Som att minnena från gårdagen bara var en dröm, men så slog det mig att det inte var en dröm. Att jag inte längre skulle få ligga bredvid min fru och mysa, att inte få se henne somna in varje gång vi skulle se en film.....ja en massa saker slog mig just då.

Så jag tänkte att jag tammefan inte skulle kliva upp, så jag somnade om av och till.....


Vid 10 var jag så pass vaken att jag bara låg och grät hela tiden, det är märkligt hur mycket en människa kan gråta alltså, man tycker ju att det borde ta slut på vatten till slut.

Vart jag än vred och vände på mig så såg jag bara en massa saker som påminner mig om henne och vårt liv tillsammans, och tårarna fortsatte att forsa.

Till slut tänkte jag att jag måste göra något fortast möjligt, man att gå ner på gymmet så tidigt var inte aktuellt eftersom att jag tänkt träna senare och prata med en härlig människa då.


Jag beslöt mig för att gå bort till morsan och dricka en kopp kaffe och kanske få i mig en macka. På väg dit var jag åter på väg att gråta ca 3 gånger, för jag tänkte på hur underbar min fru faktiskt alltid har varit med mamma och hur mycket mamma faktiskt tycker om henne. Allt detta kommer nu bara att vara ytterliggare blott ett minne :(

Jag såg en fågel flyga förbi, och samma sak, tårjävlarna började rinna då med....för då tänkte jag på alla vårar då vi åkt upp till sidsjön och matat fåglarna.....

Asså shit man är bra knäpp jag vet, men det går som inte att styra tankarna först dom väl har kommit.


När jag väl var hemma hos morsan så fick jag som väntat höra alla hennes funderingar kring vårt äktenskap.

Och hennes oro om hur saker skulle kunna bli.....inte direkt vad jag ville höra, men jag förstår hennes oro också.

Men jag litar på min fru (jag säger fru eftersom att hon tekniskt sett fortfarande är det och jag inte vill kalla henne vid namn), hon är en fantastisk härlig tjej. Tror aldrig hon skulle göra något avsiktligt för att såra mig, precis som jag emot henne.

Hur som haver så fikade vi och spelade kort, och det fick mig att tänka på annat.


Nu sitter jag i soffan nyss hemkommen och skriver detta med en kopp nybryggt kaffe, och ska snart hänga upp några julgardiner. Sedan ska jag packa väskan och mentalt börja ladda inför dagen gympass som jag bestämt ska innehålla ett nytt PB av något slag.


Jag är och väldigt tacksam för allt stöd jag har fått av mina vänner på facebook, även om det är folk man inte träffar i vanliga fall så känns det skönt att dom bryr sig och att dom lyssnar.


Das is alles!


Av Robert Magnusson - 2 december 2012 22:07

Ja vaffan, man kan inte vara bitter hur länge som helst.

Jag vet att min fru...hmmmm....ja än sä länge iaf...har det jätte jobbigt. Och jag hyser inget agg emot henne.

Har ju själv gått i dessa tankar många gånger, men inte tillåtit mig själv att göra något åt det förutom att fortsättta försöka eftersom att jag gift mig.


Jag har fått ventilera av mig lite med vänner på fb (som jag tackar för) och även pratat med frun, och ju mer vi har pratat ju lättare har det blivit.

Jag beundrar henne för att ta detta beslut, för man ska göra vad man känner för när inget annat har fungerat.

Allt som händer har en mening tror jag, och vad meningen med detta var får vi se. Men jag ska iaf plocka ut allt de goda som kan komma ur detta och verkligen använda mig utav dem.


Jag blev arbetslös, fick en ovanlig diagnos, massor av cellgift men lever ännu och känner mig många gånger friskare än innan jag blev sjuk...så vafan jag överlever detta med.

Jag ska jaga min lycka.....och satsa stenhårt på min träning nu eftersom att den får mig att må så bra.


Och på tisdag har jag möte igen ang hur det blir med mitt arbetsliv...arbetsprövning osv.....ja jävlar 2013 ska fan i mig bli ett BRA ÅR!!


Tack för att ni tagit er tid att läsa mina tankar.....ta hand om er!

Av Robert Magnusson - 2 december 2012 20:54

Japp det visade sig att jag fick en julklapp detta år ändå, frun tycker att vi ska skiljas så jag får bli lycklig.

Det är lustigt, att hon efter 6 års tid, fortfarande inte vet vad som gör mig lycklig. Javisst jag gifte mig och skaffade barn för att jag sex år senare ville skilja mig och bli lycklig??

Nä fyfan för alla jävla frönntimmer som tar den enkla utvägen istället för att kämpa för det man har, men så ser vårt fucking samhälle ut idag. All denna jävla tjat om jämställdhet har gjort att frönntimmren har glömt att uppskatta mannens betydelse, för att dom vet att dom klarar sig själv. Ursäkta min ordbajsning, men jag känner fan att jag har rätt att bli förbannad och ledsen.


Nä när man tror att saker inte kan bli värre, så kommer käftsmällen som ett brev på posten.


Men vet ni vad...jag tänker FAN INTE SÄCKA IHOP....ALDRIG!

Nu blir det till att umgås med dem som får mig att vara lycklig och glad....bosätter mig på gymmet.


Usch vettefan vad jag ska göra nu......usch

Presentation


Hej och välkommen till en tokig och glad norrlänning, lämna gärna någon kommentar eller skicka en fråga om det är något du undrar. Jag svarar på allt!

Fråga mig

7 besvarade frågor

Omröstning

Vilken föredrar du?
 Iphone
 Android

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Bloggar jag följer


Skapa flashcards